Arter / Sorter

Information om olika fuchsiaarter och sorter hittar du i vårt Bildgalleri (länken öppnas i nytt fönster)

Fuchisagallkvalstret har härjat i Kalifornien sedan början på åttitalet. Det är också där man kommit längst i arbetet med bekämpningen av det här skadedjuret. En del i det arbetet är att ta fram nya sorter som är resistenta mot fuchsiagallkvalstret. Även på andra håll i världen har man börjat tänka i de här banorna, dels undersöker man existerande hybrider och arterna och dels korsar man fram nya hybrider och undersöker deras motståndskraft. I det här arbetet har man också fått resultat som visar att en del fuchsior är resistenta mot bladrost.

För enkelhetens skull skrivs i fortsättningen kvalster och rost. Med sort avses en fuchisahybrid och med art en ren fuchsiaart.

Det är viktigt att komma ihåg att även om en sort eller art är resistent, så kan det finnas smitta på den som kan föras vidare till känsligare sorter och arter.

Äldre sorter och arter

Bland arterna har man funnit många ( se en lista med exempel nedan) som är resistenta mot kvalstret och dessa arter har använts i korsningsarbetet.

F. magellanica har tyvärr visat sig vara väldigt mottaglig för kvalstret. Eftersom F. magellanica har använts i korsningsarbetet sedan 1800-talet finns dess anlag i många av de sorter vi odlar idag. Det har också visat sig att F. campos-portoi x F. magellanica resultaterat en resistent sort, Campo Thilco. Där har har alltså de ”goda” egenskaperna hos F. campos-portoi tagit över. Campo Thilco är ett exempel på en fuchsia som är resistent mot både kvalstret och rost.

F. triphylla som också använts länge i korsningsarbetet är däremot resistent.

Det finns gamla sorter eller hybrider av dessa som är resistenta tex , Chang, Checkerboard, Dollarprinsessan, Gartenmeister Bonstedt, Fanfare, Lechlade Chinaman, Lechlade Gorgon , Lena, Mrs Victor Reiter, Other Fellow, San Fransisco. De här är från olika tidsperioder. En del av dem kan i andra sammanhang ses som moderna. Men med gammal menas här att de är framkorsade innan man började tänka i banorna att man skulle få fram resistenta sorter.

Att Gartenmeister Bonstedt ( en så kallad Triphyllatyp) är resistent är inte att förundra sig över, den stammar ju från sådana arter som i sig är resistenta.

Nya sorter

Lechlade Chinaman och Lechlade Gorgon är framtagna på 1970- talet av engelsmannen John Wright i hans banbrytande korsningsarbete. Han var en av dem som ånyo började korsa arter med varann i försöken att få fram nya färger och former. Många av de arter han använde hade hittats relativt sent. Det har senare visat sig att många av de arter han använde har anlag för resistens mot kvalstret. I Holland följde man efter och korsade arter med varandra och även bland dessa hybrider finns det naturligtvis många som är resistenta, tex Miep Aalhuizen.

Framtagning av resistenta fuchsior

I Kalifornien på Strybing Arboretum i San Fransisco började man på 1980-talet ett korsningsarbete direkt inriktat på att på fram resistenta sorter. Ett spår var att man istället för att använda F. Magellanica som förälder började använda tex F. campos-portoi, F.glazioviana och F. regia ( alla varianter) som föräldrar. Detta gav som resultat en del sorter som är resistenta mot kvalstret och vissa också mot rost. Man upptäckte också att anlaget kunde vara t och återkomma i senare generationer. Inte alla av de här korsningarna har introducerats på marknaden, de kan bero på att deras enda positiva egenskap har varit just resistensen. Det anlaget har man då försökt föra vidare i nya korsningar.

Strybing har också provat att korsa ovan nämnda arter med gamla sorter som tex Lye-hybrider och Corallina med gott resultat.

Resistenta fuchsior

Några arter som är resistenta:
F. arborescens, F. boliviana, F. denticulata, F. excorticata, F. Fulgens, F. Paniculata, F. procumbens, F. regia, F.splendens.

Ytterligare några resistenta sorter:
Lottie Hobby, Balkon Königin, Checkerboard, Eleonor Leytham, Fabian Franck, First Success, Machu Pichu, Mood Indigo, Panylla Prince, Purple Rain och White King.

List är ofta bättre än styrka

Här har man nytta av att det finns olika arter att tillgå. Det är alltså viktigt att bevara arterna. Vi ser också att man kan bekämpa ohyra med list istället för med kemiska medel.

Många av de nämnda arterna och sorterna går att få tag på i Sverige.